Experio Lab, ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation och en del av Landstinget i Värmland, är en unik verksamhet som bidrar till en mer behovsanpassad och kvalitativ vård genom att sätta patientens upplevelse i centrum. Med design som metod involveras vårdens professioner, patienter, anhöriga och andra aktörer på lika villkor i handfasta projekt inom patientsäkerhet, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar och mycket mer. Resultatet är konkreta förbättringar som ökar patientnyttan men också leder till en kulturförändring med mer nyfikenhet, mod och empati samt mindre stela arbetssätt.
Sedan starten av Experio Lab som ett lärande projekt har verksamheten nu permanentas som en långsiktig och strategisk resurs inom Landstinget i Värmland. Flera andra landsting runt om i landet har eller är på väg att etablera egna miljöer vilket är ett tydligt tecken på att design får en allt mer framskjuten roll i samhällsutvecklingen.
Året var 2013 och kommunens tillväxtprogram skulle revideras. Vi behövde något nytt. Genom Sommardesignkontoret gav vi åtta designstudenter från hela Sverige i uppdrag att designa ett koncept för Östersunds kommuns tillväxtarbete. Med fria händer designade studenterna konceptet Mer [*] Östersund. Konceptet ska inspirera till nyfikenhet och delaktighet genom att invånarna helt enkelt byter ut stjärnan [*] mot det som de själva vill skapa mer av för att bidra till ett mer hållbart och attraktivt Östersund.
Mer [*] Östersund är nu kommunens tillväxtidé som ska genomsyra all kommunal planering. Tack vare konceptets användbarhet diskuteras nu hur kommunens verksamheter bidrar till att skapa Mer [*] Östersund oavsett om det gäller på ett äldreboende eller på samhällsbyggnadskontoret. Genom engagemang, kreativitet och ett tillåtande klimat för förändringar och medborgardriven hållbar utveckling ska Östersund bli ett nationellt och internationellt föredöme inom innovativ samhällsutveckling.
Nova är ett kortbaserat stödmaterial för normkreativ innovation – för skapande av inkluderande, jämlika och tillgängliga lösningar. Produkter, tjänster, miljöer och andra lösningar begränsar människor när de skapats utifrån en allt för snäv förståelse för människors verkliga situation och behov. En anledning är att det ofta saknas kunskap om hur diskriminerande normer och värderingar påverkar, bland annat hos design- och innovationsföretag. Detta har uppmärksammats av innovationsmyndigheten Vinnova, som sedan 2013 driver programmet Normkritisk innovation.
I snitt har var och en i Sverige 29 kilo kläder, cirka 70 plagg. Många av dessa är ”inaktiva”, men de kan få nytt liv. Professionell design är nyckeln för att lyckas. Det visade en studie som Västra Götalandsregionen/Science Park Borås/ Högskolan Borås gjort för att utveckla hållbart mode, tillsammans med prototyper som designer gjort i Studio Re:design. Det satte fart på ett gediget samarbete mellan många olika aktörer på regional nivå kring designdriven cirkulär ekonomi och 2015 startade Re:textile. Ett drygt år senare har en lång rad olika kollektioner utvecklats av modedesigner som visar hur man på ett professionellt sätt kan uppdatera kläder med nya tekniker.
Mindre textilföretag i Sverige har utvecklat maskiner och system som kan användas i industriell skala för att trycka, färga, brodera och sy om. I juni 2016 öppnade Re:textile Gallery på Textile Fashion Center i Borås som kommer att utvecklas till ett textilt makerspace med senaste teknik. Här tar man emot modeföretag för inspiration och workshops kring design för re:design, prototyputveckling för uppdatering med mera. Syftet är att påvisa vad nytänkande design, cirkulär ekonomi och förändrat konsumtionsbeteende innebär nya affärsmöjligheter.
